Ett universalgeni i specialisternas tidevarv

Georg von Békésy

Hur blir man ett universalgeni - Kreaprenör -i specialisternas tidevarv. Svaret är: Följ Nobelpristagaren Georg von Békésys exempel.

Nåja, det blir inte lätt. Det krävs nämligen att den medfödda begåvningen kompletteras med ett multikulturellt familjearv plus en stimulerande, ständigt växlande och lärande (!) uppväxtmiljö. Som i sin tur förädlas med åren.

Kartläggaren av innerörat, nobelpristagaren Georg von Békésy föddes 1898 i en diplomatfamilj, som hade sina rötter i Ungern, Rumänien och Slovenien. Han hade egentligen inget riktigt modersmål. Han startade direkt med två språk eftersom hans pappa talade ungerska och hans mamma tyska i hemmet.

Lille György (Georg på svenska) kunde från början skilja mellan pappans och mammans språk. Rotvälskan "tyskungerskan" existerade inte för honom.

Kunskapsnomad

Under pappans flyttningar från land till land lärde han sig sedan både franska och engelska, behärskade även latin och italienska, talade turkiska skapligt och förstod också svenska.

Han gick igenom grundskolan i München och fick tidigt delta i hemmets sällskapsliv som vimlade av konstnärer, författare och kompositörer. I sina memoarer berättar han att han tillbringade en stor del av sin fritid i en konstnärsväns ateljé, där samspelet mellan skulptören och modellen gjorde ett outplånligt intryck på honom - särskilt modellens aktiva insats i konstverkets förverkligande.

Denna upplevelse grundlade von Békésy-teorin om den lärande metodiken, där lärare och elev kompletterar varandra.

1909 tillbringade han ett helt år i Istanbul, där han gick i en fransk jesuitskola och var vittne till Ungturkarnas revolt. Efter de turkiska oroligheterna fortsatte skolgången i Budapest och Zürich.

I Schweiz fick han delta i en tyskspråkig lärande process, som tilltalade honom. Varje elev kunde studera i en individanpassad takt. Och von Békésy passade på att ta studenten rekordsnabbt. Vid 16 års ålder - två år före sina klasskamrater.

Hantverkare

Han tilläts dock inte att börja på universitetet. I stället blev han, på egen begäran, lärling i en urmakares finmekaniska verkstad. På så sätt förädlade han sin medfödda handskicklighet, som kom väl till pass när han så småningom byggde sina oöverträffade öronmodeller. Ja, han var även en hantverkare - i Leonardos anda!

Parallellt med finmekaniken tog han pianolektioner och ansågs vara mycket lovande pianist. Hans unika tolkningar av Chopin blev omtalade.

Kemidiplomen erövrade han på tyska i Bern (1921) och diplomen i fysik på ungerska i Budapest (1923). Men eftersom han ville fördjupa sig i människans sinnesorgan hamnade han på Postverkets forskningsavdelning.

Det senare beslutet bidrog till att han gav upp tanken att bli konsertpianist. "Det fanns så många toner och melodier i mitt huvud att jag inte kunde koncentrera mig på någonting annat än på musiken", skriver han i sina memoarer. Alltså, han ville inte stänga in sig i musikens visserligen vackra, men isolerade värld. Hans globetrotterliv och vetenskapliga växlingar tillät inte en sådan isolering.

Han föredrog därför andra typer av utmaningar. Först blev det öronen som sinnesorgan och sedan samspelet/striden mellan olika sinnesorgan, som i sin tur lockade fram konstnären i honom.

Konstsamlare

En bronsskulptur från hans samlingar.

von Békésy efterlämnade en av världens mest spännande konstsamlingar, som han donerade till Nobelstiftelsen. Han var mest fascinerad av etniskt präglade konstverk från den europeiska, afrikanska, asiatiska och indianska sfären. Framförallt av hur dessa kompletterar verklighetens skilda aspekter.

- Skönhet och nytta är endast olika sidor av samma mynt, hävdade han på Hawaii, där han verkade som universitetsprofessor efter 1966. Han var överförtjust i denna ö och dess mix av euroamerikansk, polynesisk, kinesisk och japansk kultur.

Hans bästa vän var Yasunari Kawabata, nobelpristagare i litteratur, som han diskuterade poesi och prosa med.

- Konst och humaniora, svarade han alltid när han tillfrågades om sitt största intresse.

Georg von Békésy var onekligen en värdig "LeoNardist". Varje kväll stannade han sin bil vid en hawaiisk utsiktsplats och beundrade Söderhavsöarnas solnedgång. Men när han fördjupade sig i vetenskapliga spörsmål stängde han alltid arbetsrummets alla fönster och drog ner jalusierna. Han ville nämligen inte bli störd av Hawaiis förtrollande vyer i sitt arbetsrum. Han visste att söderhavsmiljöns synintryck förstör koncentrationen på forskning.

Frågorna är berättigade: Vem var han ? Kemist eller fysiker ? Ingenjör eller informatör ? Biolog eller läkare ? Eller rent av estet ?

Felet med sådana frågor är att det kräver svaret "antingen eller". I själva verket representerade von Békésy alla de ovannämnda rollerna - på en hög nivå.

Renässansmänniska

Andra aktuella frågor som kräver svar: Var han en rotlös individ utan nationalitet med tyska som modersmål ? Eller var han en ungersk adelsman som pappan, ekonomie doktorn Sándor von Békésy? Kanske var han en kunskapsnomad som pendlade mellan Tyskland, Turkiet, Ungern och Schweiz ? Var han ungersk eller amerikansk vetenskapsman, eftersom han tillbringade en tredjedel av sitt liv i Ungern, en tredjedel i USA och en tredjedel här och var? Var han tysk eller engelsk forskare, eftersom han skrev sina vetenskapliga anteckningar på tyska och npublicerade sig på tyska fram till andra världskrigets slut, men sedan föredrog han engelskan? Var han en äkta renässansmänniska med bred intressesfär och djupa kunskaper i varje sfär, som hans arbetskamrat Floyd Ratliff påstod?

Själv ansåg han att han var bio-fysiker, som spelade Chopin på Lisztvis med ungerska svängningar!

Självbekännelsens första del markerar att han var före sin tid. 1900-talet anses ju vara fysikens århundrade, medan 2000-talet blir biologins. Det innebär att von Békésy, som dog 1972, blir aktuell även i detta århundrade.

Självbekännelsens andra del antyder däremot det undermedvetnas svårförklarliga hemligheter.

I sina irrationella känslor var han ungrare, men i sin rationella logik var han svensk. Han donerade ju sin unika konstsamling till Sverige och inte till Ungern.

Peter Markos
Redaktör/researcher i kunskapsnätverket Kreaprenör®