IQ-profeten

Jola Sigmund

Han hävdar att 1+1 är lika med 3. Han påstår att 2+2 blir också 3 och 1 är endast 0,3!Naturligtvis chockar han alla logiskt tänkande beslutsfattare med denna teori. Varpå han ytterligare förvirrar dem genom att fastslå:

- Erfarenheten kan lätt bli kreativitetens fiende! I varje fall när erfarenheten saknar koppling till en positiv och realistisk självbild. Då handlar 20 års erfarenhet ofta blott om ett års erfarenhet, som de flesta har upprepat 20 gånger!!!


Bakom dessa utmaningar finns Sveriges intelligentaste person Jola Sigmund, 56, som med sina omtalade 192 IQ förmodligen har den djupaste insikten i kreativitetens hemligheter. Han utnyttjar sin skarpa intelligens genom att avslöja dessa hemligheter och inspirerar därmed det svenska näringslivet till mer innovativt entreprenörskap. Ofta på KompetensMässan.

Alla, som har ambitioner att förnya sig, borde egentligen lyssna på Jola Sigmunds vägvinnande analyser. Redan på visitkortet, där hans företagsnamn IQ Art AB förstärks med tre geometriska symboler (triangel, cirkel och kvadrat), försöker han bevisa sina chockerande matematiska teser.

“Med trekanten markerar jag idéskapandet och innovationen, som likt en pil strävar uppåt. Med det svarta strecket i triangelns mitt vill jag ytterligare accentuera detta uppåtsträvande och djärva spets”, förklarar Jola Sigmund när han sätter sig i ateljéstolen för avporträttering medan han nyfiket betraktar Staffan Tolséns skaparmiljö.

Som utbildad arkitekt och psykolog känner han intuitivt släktskap med konstnärer och konst. Det är så han har förädlat sin grundskolning i den avancerade matematiken, som är hans intellektuella hemvist. Han vet dock att djup matematik och konst egentligen är tvillingar. Fast de flesta ytliga företagsekonomer och tekniker är omedvetna om det.

“Varje företag, organisation och arbetsgrupp borde innehålla idérika och konstnärliga triangelpersonligheter”, anser Jola Sigmund. “Triangelns uppåtgående rörelse står nämligen för befruktning, växtkraft och framfart. Se på spermier, fröns spets och fåglars näbbar!”

En triangel ska emellertid inte paras ihop med en annan liknande triangel. Då blir det bara idékläckning i det oändliga utan att någon idé blir förverkligad.

“En triangeltyp ska alltid korsbefruktas med en cirkeltyp”, förklarar Jola sin metafor.

Cirkeltyp med inbyggd klockvisare.

Just det, cirkeln med “visare” driver den process, som förverkligar idéns grundintentioner. Organiserar, systematiserar teorin och förvandlar den till någonting, som fungerar i verkligheten. Cirkeltyperser alltid idéns möjligheter. På sätt och vis är de också kreativa begåvningar - fast de befinner sig i en annan dimension, har en annan färdriktning.

Det är när “triangeln” möter “cirkeln”, som 1+1 blir lika med 3.
Grundidén får då just den synergieffekt, som alla goda idéer har inom sig. Jola Sigmund sätter dock upp en varnande finger och säger: “Ropa inte hej förrän du är över bäcken”.

Märk väl, cirkeln har av naturen en benägenhet att rulla vidare, att gå runt och runt och runt...

“De flesta cirkeltyper har svårt att avsluta sina fascinerade processer”, påpekar Jola. “Därför behöver varje succéprojekt och varje framgångsrik verksamhet kvadrattyper att luta sig mot. Därför matchar jag trekanten och cirkeln med en kvadrat! “

Med andra ord, överallt behövs det en skicklig “fyrkantstyp”, som har förmågan att avsluta och sjösätta projekt. Jola Sigmund har naturligtvis sitt svarta streck alldeles intill kvadratens ena sidolinje på visitkortet. Det är en tyst, men bestämd signal, som säger “nu är processen avslutad - verket är inramat”.

Jolas grafiska symboler, som sinnrikt även bildar bokstäverna IQA, pekar egentligen på arbetsgruppernas, företagens och organisationernas stora problem i dagens Sverige. Det gamla svenska industrisamhällets framgångsrika lagarbete, som enbart bestod av enhetliga och lydiga personlighetstyper, ger dålig utdelning i det nya kunskaps- och upplevelsesamhället.

Och svenska företag söker fortfarande efter personlighetstyper, som inte sticker upp med udda idéer och som utan problem flyter in i en harmonisk, konfliktfri miljö. Vi är ju livrädda för konflikter och hyllar kompromisser. Innovativa “trianglar” har därför svårt att överleva i det svenska samhälls- och företagsklimatet. Trots att tolerera, att acceptera avvikare också borde ingå i landets demokratiska tradition.

Vi vill dock inte konfronteras med smärtan. Och när “triangeln” kolliderar med “cirkeln” gör det ont. Oftast är det “cirkeln” som klagar.

“En och samma personlighetstyper dominerar tyvärr dagens svenska arbetsgrupper”, klagar Jola Sigmund. För många “cirklar” och “fyrkanter” och för få “trianglar”. Eller inga “trianglar” alls.

Resultat: Högkvalitativ medelmåttighet medan den unika spetsigheten lyser med sin frånvaro. Observera att när en “cirkel” äktar en “fyrkant” inträffar nästan samma sak som när hästston parar sig med en åsnehingst...

“Det blir en mula och mulan är som bekant steril”, inskjuter Jola Sigmund med sin centraleuropeiska humor. Apropå humor, det är ett ytterst viktigt element i kreativiteten. Det är ett kreatörsvapen!

Ändå är Sveriges historia befolkad av udda universalgenier. Linné, Berzeli, Celsius, Polhem, Nobel, Dahlén, de Laval, Wingqvist (sfäriskt kullager), L M Ericsson, Mått-Johan osv. Och även nutiden kan skryta med originella “trekanter”. Från Rausings Tetra Pak till Kamprads IKEA.

Redan under uppväxttiden i Budapest beundrade Jola Sigmund detta svenska hjärnkapital. Den ungerska kulturens giganter med tonsättaren Zoltán Kodály i spetsen tillhörde pappa Zsigmonds vänkrets och den nordiska kulturen var ett stående tema i hemmets diskussioner. Vilket hans far ännu en gång bekräftade på sin ålders höst genom att bli den svensk litteraturens ledande översättare.

Hur som helst, Linne & Co var inga främlingar för Jola när han 1966 flydde från den röda diktaturen till universitetsstaden Lund för att fortsätta sina studier.

Där blev han bara ännu mer bekant med gårdagens svenska “trekanter” och förstod att de flesta av dem var ensamvargar. Men ensamma genier har allt svårare att klara sig på dagens olika och extremt komplicerade kunskapsfält.

Ensamvargen, som saknar möjlighet till teamets korsbefruktning, riskerar att reducera sin potential till mer än hälften. Då blir 1 endast 0,3 - enligt den sigmundska matematiken.

“Det är tio gånger mer givande att skapa tillsammans med rätt partner än att gnugga geniknölarna ensam”, hävdar Jola.

Men varför blir 2+2 också 3?

Matematikpsykologen Jola Sigmund svarar:
“Missförstå tesen på rätt sätt. Trean står inte för reducering utan den markerar i stället en målmedveten fokusering. Just det, fokusering på att alltid försöka skapa innovativa trianglar när två människor börjar samarbeta med varandra. I sådana lägen är det nämligen lätt att manipulera varandra och att blockera varandras inre frihet.”

Och Jola förtydligar sin tankegång:
“Observera att i en kreativ par-process ställer båda individerna upp med två jag, ett yttre och inre jag. Alltså, 2+2! Men det är uteslutande de två yttre jagen som ska möta varandra - annars uteblir succén. Man måste låta de två inre jagen vara i fred. Vi måste nämligen alltid respektera det inre livets absoluta integritet. Dessutom kan ingen utomstående till 100% förstå ens inre jag. Det inre jaget förblir alltid en hemlighet för den andre.”

“När föräldrar, släkt, präster, lärare, politiker, chefer, arbetskamrater, vänner och bekanta tafsar på denna inre integritet stannar också det fria flödet. Alltså, den kreativa inspirationen blir blockerad och det påverkar naturligtvis även det yttre jagets agerande. De flesta av oss förvandlas till avtrubbade trianglar när vi blir vuxna - på grund av omgivningen, som inte uppmuntrar oss att fritt sträva, att flyga uppåt.”

Alla människor har en uppsjö av kreativa och innovativa “trekanter” inom sig. Det betyder dock självfallet inte att alla dessa kan bli fruktbara.

“Det är bara den snabbaste och mest påträngande spermien av miljoner svansförsedda spermier, som når och befruktar ägget, anmärker Jola. Men man måste släppa alla miljoner fria för att få fram en snabbsimmande vinnare och ett barn till sist...”

Alltså, på grund av blockeringar, negativ självbild eller felaktig verklighetsuppfattning kommer våra spetsiga idéer inte loss. Vi föds som original, men dör som kopior. Ja, efter en tid förmår vi bara upprepa en och samma erfarenhet. 20 gånger på 20 år - för att nu koppla påståendet till denna artikels inledning. En frigörelse av innovativa “trekanter” efterlyses därför i Sverige.

Hur skapa fler kreativa trekantstyper?

Hur kan man genomföra denna frigörelse? Hur kan man skapa flera kreativa “trekantstyper”?

Jola Sigmund anser att denna individuella frigörelse är en inre process, som liknar en uppåtstigande spiral eller serpentinsvängar, vars lägsta och högsta punkt täcker varandra - det är bara nivåskillnad mellan dem.

Det låter komplicerat, men Jola menar att frigörelsen är en rörelse, som kräver synkronisering, samtidighet. Den kan inte ske i separata steg.

Först nämner han arkitekturhistoriens kanske modigaste kreatör italienaren Filippo Brunelleschi, som var helt utan blockeringar när han skulle överraska världen med sitt debutverk 1419. Han vågade sig på en kupolkonstruktion, som dessförinnan inte ens fanns i drömmarna. Och Santa Maria del Fiori, redan då en gammal kyrkobyggnad, fick en kupol, som än idag står för den absoluta djärvheten. Och som samtidigt gav renässansen och Florens ett ansikte.

Han berättar också hur felaktig uppfostran och falsk indoktrinering har kunnat blockera hans musikalitet i närmare 30 år. Ja, i 30 år var han övertygad om att han var musikalisk analfabet. Varför?

“Därför att min pappa skrämde mig när jag var mycket liten. Han sa alltid ´försök inte sjunga eller spela på något instrument - det är känt att sigmundarna är omusikaliska´. Och jag trodde på honom. Tills min fru och jag besökte det tekniska museet i Chicago för cirka 25 år sedan.”

“Där fanns en testapparat, som via mycket komplicerade ljudsignaler gav olika order att skruva på muttrar, att dra i spakar och att trycka på knappar. Och eftersom jag älskar sådana tester tog jag chansen. Efter genomgången tändes en stor och röd ljusskylt, som gratulerade till mitt absoluta gehör och som samtidigt meddelade att högst en gång per år brukar någon besökare få samma besked.”

Efter den händelsen kontaktade Jolo sin pappa i Ungern och undrade varifrån han fick informationen att “sigmundarna är omusikaliska”. Det visade sig att pappan när han gick i grundskolan ville vara med i skolans sångkör och av nervositet tog han några falska toner vid inträdesprovet. Han blev bryskt avbruten av sångläraren, som inför alla meddelade att Lille Zsigmonds gehör var skräp och att ha “käppöron”( ungerskt uttryck!) låg säkert i släkten.

Jolas pappa accepterade beskedet och vidarebefordrade det med tiden till sina två söner. Båda drogs till matematiken i stället, fast med en latent känsla för konsten. Båda har rekordhög IQ, enligt neutrala och internationella tester (Jola Sigmunds 192 IQ lär vara ytterst sällsynt, en bland 100 miljoner) och båda har varit ordförande för Mensan (De Intelligentas Förening). Jola i Sverige och brodern i Ungern.

Jola har bott flera år i Kenya, där han har genomfört 57 arkitektprojekt. Bland annat ett hotell i Mombasa. Och numera IQ-gympar han med miljoner svenskar via Expressen varje söndag. Brodern är i sin tur en av IBM:s stöttepelare i Ungern. Karriärer med överbetyg.

Ändå kan bröderna Sigmund hypotetiskt undra:

Tänk om pappans sånglärare hade varit på bättre humör den ödesdigra dagen - ja, då hade de kanske tävlat med varandra för att bli värdiga efterträdare till Béla Bartók och Zoltán Kodály, Ungerns två musikgiganter på den internationella scenen.

Så långt om blockeringens konsekvenser. Naturligtvis finns det hopp. Ett av Jola Sigmunds fyra barn i Täby är begåvad musiker eftersom han har sluppit farfars sanktioner. Men det är snarare Jolas milda anlag än hans höga IQ som har styrt barnuppfostran. Han vet nämligen att 192 IQ inte är mycket att ha om de står i Ondskans tjäst. En av nazismens tvivelaktiga förgrundsfigurer Hermann Göring hade t ex högre IQ än Albert Einstein, påpekar han.

Kreativitet - serpentin eller spiral

När man aktiverar sin kreativitet kör man, enligt Jola Sigmund, igenom en “serpentinväg” med sju “kurvor”. “Kurvor”, som flyter in i varandra och överlappar varandra. Kurvornas ordningsföljd är egentligen inte kronologisk som här nedan, utan kan kastas om. “Kreativitetskurvorna” kan även uppstå samtidigt - beroende på den holistiska bild som är hela kreativitetens kärna.

Kreativitetens serpentin eller spiral:

1/ Självinsikt och självbild.
Den ska dels vara positiv, dels realistisk. Till exempel: “Jag har både förmåga och kompetens att förädla nanoteknologin (miljarddelsteknologin), men min engelska är bristfällig och har därför svårt att övertyga mina utländska forskningskolleger om min förädlingslinje...”I det här läget har den geografiska platsbestämningen stor betydelse för linjens/idéns genomförande. Var befinner jag mig någonstans? Var finns den största potentialen för min idés förverkligande? Kanske behöver jag ändra min plats och position? Till exempel: Flytta till USA för att förbättra min engelska...

2/ Kommunikation
Genom en positiv och realistisk självinsikt kan jag presentera mig bättre för andra. Alltså, jag upprättar en kommunikation med omgivningen. Med mina ord skapar jag och ger löften (uttalande och handling i ett). En bra kommunikation innebär att jag kan framställa mig på ett trovärdigt sätt. Men observera att kommunikationen ofta handlar om att kunna “ljuga” på ett sätt, som omgivningen uppfattar och accepterar som ”sanning”. Missförstå dock ordet “ljuga” på rätt sätt. Språket (våra ord) är ett svagt instrument - kan aldrig återge de egna tankarna exakt och på rätt sätt...

3/ Struktur
För att en vettig kommunikation i alla riktningar ska kunna uppstå behöver jag en struktur med vilken jag kan skapa överenskommelser. Språk och kroppsspråk är exempel på strukturer. Även datorer som Macintosh och IBM:s PC är exempel på strukturer. Men kommunikationen dem emellan fungerar dåligt, alltså en ohållbar struktur. Att göra sig förstådd med hjälp av ett programspråk, som de båda datorerna utan problem behärskar är däremot bra struktur. Men strukturen är inte allt.

4/ Integritet
Det är rätten att ha (visst) eget område som är skyddat mot intrång. För fostret är mammans mage den platsen. För konstnären är det ateljén, där projekten kan förverkligas. Då fungerar integriteten som ett inkubationsskydd. Då kan den kreativa idén värka fram.

5/ Tillväxt
När allt detta finns sker tillväxten. Expansionen sätts igång. En ”sund” tillväxt föder fram synergieffekter. Exempel: a) Det befruktade ägget utvecklas till ett embryo. b) Lasertekniken möjliggör arkivering.

6/ Nyhet
Kreativ tillväxt omformar sig alltid till nyhet; a) det gravida tillståndet och embryot resulterar i ett friskt barn. b) LP förvandlas till CD. I detta sammanhang är det mycket viktigt att min nyhet uppfattas som nyhet även av andra. Endast om jag förstår hur andra tänker kan jag möta deras behov och därmed presentera annorlunda nyheter som behövliga. I CD-fallet är behovet den perfekta ljudåtergivningen.

7/ Återblick
Nu är serpentinfärden, spiralen nästan fullbordad, men skapandets slutfas kräver också självåterblick - feedback. När jag har erövrat mina dolda resurser bör jag göra ett konstaterande, en inramning av mitt
verk. Jag summerar det färdiga resultatet och drar nyttiga slutsatser inför den kommande serpentinfärden.

Det vore intressant att nu höra dina kommentarter kring kreativitet och IQ efter att Du nu ha tagit del av intervjun med Jola Sigmund. Dina reflektioner och kommentarer tack!.
Imi Markos
Chefredaktör i kunskapsnätverket Kreaprenör®